claraagnespersson

Bakom lucka 5 döljer sig...


"INGEN HIMMEL E SÅ BLÅ SOM MIN"
MFF-sången som uppkom under sommaren och som förgyllt många halvtids-pauser.

Som jag nämnde när jag hyllade 1-0-tifot häromdagen, så hade jag mycket att se och läsa om Malmö FF när jag kom hem från min vistelse i Grekland i slutet av sommarlovet. En av alla dessa saker jag missat, var det nya MFF-stycket "Ingen himmel e så blå som min".

Det hade redan då börjat uppstå diskussioner på Himmelrikets forum och i diverse artiklar och kommentarer om sången skulle användas som segersång eller om den, som den redan börjat göra då, spelas i pauserna hemma på Stadion. Många tyckte den var för lugn och harmonisk, med det försiktiga plinkandet och den mysiga sången, som segersång och den förblev istället perfekt paus-underhållning, då alla MFF-supportrar har fått tillfälle att sträcka ut och visa upp sina fina himmelsblå halsdukar under året. Liksom ett halvtids-tifo med tillhörande visa. Underbart. Det var underbart att själv få uppleva det på plats på stadion den 7 november 2010. Mäktigt...



...eller vad säger ni?

För övrigt gillar jag textens budskap. Den har många dagar vänt på mina gråa vardagar hemma i Bollnäs när jag lunkat omkring i de steninrisatde rutninerna, till ett härligt svävande på moll.

"För när skyarna är mulet grå, är min värld så underbar ändå. Åh min sol den lyser klart, värmer hjärtat underbart. Åh min himmel, den blåaste av blå. Ingen himmel e så blå som min..."

Vi i MFF-familjen har ju faktiskt den lyxiga förmånen. Vår himmel är alltid blå.
Den blåaste av blå.