Tillbaka i bandy-landskapet
Jag har nu slutfört min praktikvecka i Stockholm. Lärorikt med en inblick i arbetslivet.
Kvällen spenderades dels på ett tåg, där destination Bollnäs var mitt och broderns mål. Lite halvseg som jag var efter några timmars norrfärd, drog jag på mig min MFF-halsduk för att sedan, helt opartisk, åka på Bandy på stört.
Det var Bollnäs-Haparnada på Sävstaås IP, då man kan säga att hemmalaget var de som bestämde då de hade bjudit in till lekstuga. Det var orangeblått övertag när vi kom efter en halvlek och så även när vi gick precis innan att matchen blåsts av. Bollnässpelarna vann med 8-0.
Jag stod mest och tittade på f.d Edsbyspelaren Per Hellmyrs. Någon jag förr avgudade, men som jag nu mer står och sneglar på med besvikelse i ögonen. Han ska vara rödblå.
Dock var det tämligen bleka insatser jag fick se av Edsbypojken andrahalvlek, som släpade grillorna efter sig över hela planen och var relativt klumpig. Inte den snabba, smidiga och säkra killen man är van att se. Men det kan kanske beror på det min far sa när jag påpekade det. "Han har inte så mycket spela för just nu". Då stod det cirkus 6-0 till BGIF och det var kvarten kvar. Men Hellmyrs har alltid varit den som sprutat ut med energi i hela 90 minuter utan några porblem. Idag såg han trött ut.
Imorgon väntar en match som ligger mig mer i intresset. Edsbyn-Villa. Då åker jag de tre milen västerut som kommer ta mig till den lilla byn med den fina bandyhallen. Dina Arena.
Edsbyn fick stordäng på hemmaplan i onsdags av SAIK, då de tydligen varit för offensiva och inte haft något att sätta emot, enligt av vad jag fick avstämt med farsgubben. Tråkigt. Men det ändrar vi på i morgon. Ska bli skönt.
Första hemmamatchen för året för min del. Alltid bra stämning. Även om trycket inte är detsamma som det var på Stadion i Malmö i söndags, men det är en något mindre by vi pratar om nu, med några tusen invånare. Dock alltid en hyffsat stor och tapper skara på matcherna.
Ser framemot att se våra gallerspelare igen. Verkligen häftig att se hur juniorerna kan visa framfötterna även bland de mer etablerade spelarna, som Magnus Olsson, Daniel Liw och Jonas Edling, för att bara nämna några. Det är en unik och intressant blandning och sammasättning av spelare tränare Pinch fått ihop i år.
Ska också nämna att jag ska försöka få ihop en liten spelarbedömning från det gångna MFF-året. Kanske en per dag eller något liknande. Får se vad jag kan skrapa ihop.
På åtehörande!
