claraagnespersson

Efter att min text om min upplevelse i Malmö hade publicerats på Himmelriket igår så blossade det till ordentligt från vissa håll. Tydligen är min kärlek till MFF icke trovärdig och jag är en såndär plastig medgångssupporter. Eller va?

Jag skulle vilja göra det klart en gång för alla att något så otrovärdigt och bottenlöst som en medgångssupporter kommer jag aldrig att bli. Jag ger mig aldrig in för något halvhjärtat, vad det än gäller. Då kan jag lika gärna  strunta i det.

Jag vet att det är långt ifrån alla som har dessa tankar om mig. De som pratat med mig och känner mig, tvivlar inte på mitt supporterskap. Det har sett mitt brinnande intresse och min glödande kärlek och ett tydligt engagemang. 

Det är de som aldrig träffat mig och inte har någon vetskap eller bakgrund om vem jag faktiskt är som kommer med dessa förutfattade meningar. Så egentligen borde jag inte bry mig. Men när mina långa texter med känsla och kärlek beskriven inte räcker för att övertala de, så är jag maktlös. 

Men som jag skrev på i kommentarfältet till min text på Himmelriket igår:

Vill dock be er som misstror min kärlek till klubben att ducka om sisådär 5 år, för då kommer en riktig känga att publiceras som bevis på att jag är kvar i MFF-familjen i både med-och motgång. Även om jag självklart hoppas på att åren ska fortskrida med medgång. Men jag klara motgångar också . Jag är en trogen bandy-supporter och har upplevt många sura förluster och motgångar.

Jag stannar i den här familjen för alltid vill jag lova. Jag har hittat mitt livs fotbollskärlek. Den finns 100 mil söderut, men det förändrar ingenting. Jag är förälskad och har lagt ner enormt mycket tid för att komma in i klubben ordentligt. Jag har försökt återberättat matcher, kommit med åsikter om spelare och diskuterat olika senarion kring klubben här på bloggen, både för er som vill läsa och för min skull.  

Sen utförde jag faktiskt en resa på närmare 200 mil sammanlagt för att få komma ned och se guldmatchen och dela kärleken med er där nere i Sveriges finaste stad. Det är en resa jag inte skulle lagt ned tid på om det inte vore något jag brann för som fanns vid destinationen som var målet.
De flesta i MFF-familjen har välkomnat mig med öppna armar och jag känner mig himma i Malmö med er. Tack!

Nu säger jag inte att detta inlägg kommer förändra någons uppfattning, men jag har i alla fall fått skriva av mig lite.

Tillsammans i med-och motgång, vi stöttar vårat lag, Malmö FF!