claraagnespersson

Under cirka nio timmar igår befann jag mig på sporthallen i stan och utförde väl i stortsätt en hel veckas styrke/fys/konditions träning under dessa timmar tillsammans med ett ett hundratal andra träningsflitiga själar. I och med detta var jag isolerad från övriga världen och hade ingen koll på senast nytt när jag entrade hemmet. På detta sätt väcktes en hjärtklappande dialog mellan mig och min far som löd siså här:

Pappa: "Kom ner, måste säga en sak."
Jag: "Ja ,men vänta" (Tankar: Vad e det nu då....?)
Pappa: " Nej, kom nu." Jag drar en suck och går ner för trappen tills det att pappa stoppar mig mitt i den.
"Sätt dig ner, så ska jag säga en sak" Gick tittade fundersamt på honom och satte mig försiktigt.
Jag: " Vad är det? Har det hänt något?" Jag sökte oroligt efter någon slags ironi i blicken hos honom, men fann inget oseriöst alls.
Pappa: " Vissa saker är svårare att berätta än andra..."
Jag: " Men vad är det?!" Jag tänkte förtvivlat på allt som kunde ha hänt under dagen.
Pappa: "Jo, det är så att...Helslingborg förlorade mot GAIS!"

I det skedet var jag lika glad som att jag var nära att smälla till pappa. Det var ett jäkligt känsligt ögonblick må jag säga.

Men alltså dränktes HeIF bland ett gäng firrar under gårdagen, och Malmö har idag all chans att rycka ifrån efter Skånederbyt i Trelleborg idag.

Övriga tankar inför derbyt finns på Simon Pålssons blogg , där jag även denna vecka har gästbloggat.

Slår till med sommarens fjortis dänga:
VAD GÖR VI? NU KÖR VI? 123...

Framåt Malmö, mot guldet!